Riggen, del 1

Den stora utmaningen för ett flaskskepp är förstås riggningen, masterna och seglen. I själva verket är det nog inte alls så märkvärdigt och är flaskskeppsbyggarnas stora "hemlighet". Men visst lönar det sig att vara observant, en miss och du kommer aldrig att få skeppet in i flaskan. Alternativt kommer den aldrig att få raka mäster inne i flaskan!

Masten / masterna

Materialet är så enkelt som cocktail-pinnar eller tandpetare! Gå tillbaka till modellen och kolla igen proportionen mellan flaskans höjd (inne i flaskan), jämför skeppets höjd från vattenytan till masttopp mot skrovets längd och utgående från detta kan du kapa en lämpligt lång mast. Med en avbitartång får du enkelt cocktailpinnen kapad.

Ser man på större fartyg så är masterna ofta i flera delar. De är skarvade en, två eller rent av tre gånger på längden! För att få motsvarande lösning så kan även vi kapa vår mast och göra den i flera delar. Försök få proportionerna rätt och kapa masten i delar. Låt delarna överlappa varandra och tälj lite bort rundningen så att delarna passar bättre mot varandra. 

För att sedan få en snygg skarv så kan man ta hjälp av lite kopieringspapper. Klipp en pappersremsa som är lika bred som din skarv i masten, lägg på lim i skarven och linda pappret några varv, med lim, runt skarven. Resultatet blir förvånansvärt likt originalet!

Mast från en cocktail-pinne. Denna fartygsmodell har inte en skarvad mast. Till höger syns el-tråden som används för gångjärn.

Detalj från Needhams bok. Här syns skarven i masten samt information om riggningen, återkommer till den. 

Gångjärnet

För att masten skall kunna fällas ner behöver vi bygga ett gångjärn. Det är inte så märkvärdigt det heller. Vi borrar två små hål i skrovet (borrandet kommer vi till snart). Ett hål i foten på masten, ja man kan borra i en cocktailpinne! Som gångjärn använder man sedan en tunn metalltråd, till exempel från en el-ledning som man skalat.

En skalad el-tråd får fungera som gångjärn. I skrovet är det färdigt borrat två hål för gångjärnet.

Gångjärnet på plats och masten böjer sig för att kunna rymmas in i flaskan.

Gångjärnstrådarna böjs bara under skrovet. Det lönar sig sedan att kapa dem kortare och limma dem fast längsmed skrovet.

Borrhålen

Det är en hel del som skall borras och detta kanske känns som det mest avskräckande delen av projektet. Det gäller att ha en fin, tunn borr. 0,8mm borrar hittar man som tillbehör till tex Dremel och liknande modellverktyg. 1mm borr går också helt bra för de flesta hålen, även om det kan kännas absurt att borra 1mm hål i en tandpetare!

Börja med att med en pryl trycka in en början och märka ut alla hål som skall göras. Bra är det om du lyckas få alla hål borrade på en gång. Då man väl börjar rigga fartyget kan det vara svårt att komma åt med en borrmaskin.

Bild från Needhams bok. I den övre bilden saknas ännu hålen för stagen. I den nedre bilden ser man vilka trådar som sedan kommer att gå ut ur flaskan för att resa fartygets rigg.

Bild från Needhams bok. Här syns alla hål som behöver borras. De extra hålen på babordssida är för skota seglen. Också i masterna skall hål borras, både från sidan och framifrån.

Kom ihåg att förborra med pryl så att borren inte slinter. Framförallt de hål som skall komma uppe på brädgången  kräver försiktighet.

Modellen färdigt borrad. Notera att denna modell har en betydligt enklare lösning och därför färre hål.

Exakt hur många hål och var de skall komma beror på modellen. Ofta kan det vara så att man blir tvungen att lite förenkla och inte ha lika många stag som originalet har till exempel. Stagen bör alltid ligga akter om masten, annars går det inte att fälla masten!

Hålen strax bakom mastroten (och gångjärnet) är där för att kunna spänna ner seglet, för enkla modeller är detta inte helt nödvändigt om man istället har tillräckligt styvt segel.

Bild från Needhams bok. En fullriggare utan segel, mängden trådar är stor och det gäller att hålla reda på dem alla. Notera här också att fartyget är fästat på ett "riggningskors" ett hjälpmedel för att hålla reda på alla trådar och ge stöd åt fartyget under arbetsprocessen.

Skrovet del 2, detaljerna

När skrovet har fått sin form blir det dags att lägga lite energi på detaljerna, färger etc.

Färger och målning

Mängden färg som går åt är inte stor, men för att flaskskeppet skall bli som sin förebild så behövs färger. Här gäller lite av "tager vad man haver", i alla fall om man är nybörjare. Jack hade en stor uppsättning med olika färger, ofta helt vanlig inomhusfärg för trä. Själv blev lösningen ett billigt sett med konstnärsfärger från närmaste varuhus. Fördelen med settet var att jag fick 18 färger jag kunde mixa och blanda mellan. Beroende på vilket fartyg som valts som modell så kan också bets fungera bra. Det lönar sig att satsa på färger som torkar snabbt, då behöver man inte vänta i dygn på att gå vidare med nästa steg. Speciellt då målandet lätt innebär att måla detaljer på skrovets färg.

Skrovet målat enligt förebildens färger. Ännu saknas randen mellan skrovets färger. Däckets randning är gjort med linjal och bläckpenna. Den ofärgade fläcken mitt på däcket kommer att täckas av överbyggnaden. Däcket kan med fördel färgas med bets istället för målfärg, då framgår träets karaktär bättre.

Om fartyget har någon färgad rand eller liknande runt skrovet så lyckas man nästan få den rakaste och jämnaste randen genom att limma en sytråd runt skrovet.

Överbyggnaderna

När man designar och skapar fartygets överbyggnader bör man vara lite på sin vakt. Om överbyggnaderna är höga eller kommer direkt bakom någon av masterna så måste den fästas först efter att skeppet är i flaskan! Då man fäller ner masterna blir annars överbyggnaderna i vägen och skeppet ryms inte in!

Här är det upp till tillverkarens tålamod och intresse hur in i detalj man vill gå med allt på däck. Till en början kanske det räcker med en flat träbit som man målar och fäster på däcket någorlunda motsvarande originalet.

Mängden på detaljer är upp till tillverkaren. Det kan också löna sig att ta stöd av förebildens proportioner (mast jfrt skrov) för att överbyggnaderna skall vara någorlunda rätt storlek.